Tyskakunskaper hos frisören

I eftermiddags passade jag och Axel på att klippa oss hos en lokal frisör. Hon kunde ingen engelska så vår tyska fick duga. Det hela slutade med en helt okej frisyr och hel del småprat, tillsammans kändes det som vi klarade oss riktigt bra. Fördelen med att vara två är att man kan avlasta varandra när den ena kör fast. Hur som helst efter frisörbesöket så var det det dags för mathandling med gott självförtroende att jag kan klara det mest på tyska. På vägen till affären fick jag frågan om jag visste var en adress låg. Vilket jag visste men eftersom min tyska gick knackigt så gjorde jag mig inte riktigt förståd och det slutade med att de frågade mig: "Hast du keine Anung?" Jag svarade då med nickar och i en ton som speglade att jag visst visste vart det låg. "Ja ich habe eine Anung". Efter ytterligare konsverserande och språkbyte till Engelska så frågade Gustaf om inte vi kunde hänga med i bilen och visa vart det låg, men de hann de visst inte med eftersom de hade bråttom.

Efteråt upplyste Gustaf mig snällt om att jag visst sa "Ja, ich habe keine anung", inte konstigt att det inte ville att jag och Gustaf skulle följa med i bilen och visa vart vi skulle.